Besvikelse.
Alltså, det brukar vara så att i detta land så är dom väldigt sega med att visa tv-serier. Jag har varit med om det både en och två gånger (t ex One Tree Hill säsong 3 var också "ny"). Men jag tänkte att det väl inte kan vara så med deras egna tv-serier? Deras helt egenproducerade produktioner. Så fel jag hade...
Just nu har jag också världens spänningshuvudvärk eftersom det ligger åska i luften. Toppen. Det är i alla fall Coronation street om en halvtimme. Det är åtminstone inte "nya avsnitt" utan nya avsnitt, på riktigt!
Dagens låt: Kids - MGMT
Whyyyyyyyyyyyyyyyyyyyy?
1. Vi kan inte utgå ifrån att ingen förstår vad vi säger när vi är ute.
2. Vi har bara ca en och en halv månad kvar tillsammans här.
Punkt ett insåg vi redan i fredags kväll (jag kanske inte borde skriva 'redan' med tanke på att vi har varit här i sju månader och borde insett det för länge sedan) men fick bekräftat idag (söndag). I fredagskväll när vi var på väg ut från KOKO och står och fixar med våra väskor/jackor i foajen så går det förbi två killar varav en har mössa på sig.
Jag: Oh, där är dom som jag har spanat på! Särskilt han i mössan.
Josefine (vänder sig om): Ja, just det!
Sen går vi ut och när vi passerar dom på trapporna utanför hör vi en av killarna säga något i stil med "men du lånade ju min tröja!". På klockren svenska. Jajamän, Malin!
Och idag när vi shoppade i Kingston så höll vi upp dörren till Oasis för två tjejer när vi skulle gå in och dom ut. Samtidigt säger den ena tjejen till den andra "Det ligger typ en bit utanför Uppsala" med världens uppåt-dialekt. Så ja, det finns andra svenskar här i London än vi. Tydligen.
Punkt två insåg vi inte förrän innan i eftermiddags. Och fram tills igårkväll hade vi inte behövt inse den heller. Josefines planer har ändrats och hon ska nu åka hem i mitten av juni istället för i slutet av juli. Fan ta dig, människa!!! Haha. Så vi försökte planera någorlunda hur vi ska lägga upp dom kommande helgerna och försöka få in så mycket som möjligt av allt det vi har kvar att göra...
Nästa helg går bort eftersom Joey då är i Sverige, helgen efter det ska vi på Fantomen på Operan och sedan till Camden market på söndagen. Helgen efter det har vi, än så länge, en ledig lördag och på söndagen ska vi gå på Soccer six och se McFly och The Wombats (bl a) försöka spela fotboll. Den kommande helgen efter den så ska vi ta en dagstur till Brighton och gå runt där och så har vi en tom söndag dagen efter. Helgen efter det så är det Pigeon på fredagen och helgen efter det så åker Josefine hem. :( Om allt går som det är tänkt, vill säga.
Vi ska också försöka klämma in Charles Dickens-museet, Shakespeares Globe Theater och London Zoo. Plus något till som jag inte kommer ihåg just nu... Stress!
Men nu ni, ska jag kolla på HELT nya avsnitt av Morden i Midsomer! Ni andra hemma i Sverige får minsann vänta tills i sommar så det finns ju vissa fördelar med att bo här också, antar jag. Puss och kram!
Dagens låt: Why - Go:Audio
Kattskrälle.
Annars går det. Barnen går bara i skolan tre dagar denna veckan. Idag så har lärarna någon slags utvecklingskurs och på torsdag så är det strejk, varför vet jag inte. Om vädret är någorlunda okej så tänkte jag ta med tjejerna till Wimbledon då och gå i stan och fika lite. Om Theo tycker det är okej alltså, hon kanske har andra planer för dom, vad vet jag.
Idag så ringde jag också till Vodafones kundtjänst eftersom jag har fått sms från någon tjänst som jag inte har anmält mitt intresse till och som dessutom tar pengar från min telefon. Närmare bestämt £1.50 per sms jag får skickat till mig! Det är 15 sms inom UK...
Jag fick prata med en tjej som hade skotsk dialekt, lite svårt att höra vad hon sade ibland, men det enda hon kunde göra vara att skaffa fram mig en emailadress till det här mystiska företagets kundtjänst. Jag skulle också prova att skicka 'STOP' som svar nästa gång jag får ett sådant sms skickat till min telefon. Jag kände mig inte vidare hjälpt efter det samtalet.
Dagens låt: Bad Blood - Supergrass
Fortfarande halvdöv.
Snart ska jag träffa Josefine igen. Vi ska handla på Tesco och sedan gå hem till mig och sitta i mitt lilla rum, prata skit och så ska hon få knappa lite på min dator, har jag lovat! Jag längtar verkligen efter att få höra allt om dejten med Jeremy. Oooh!
Nu är det dags att gå! Tjolahopp!
Dagens låt: För Sent För Edelweiss - Håkan Hellström
Ny design!
Jag har fortfarande inte inlett mina kvällsplaner fast klockan är kvart över nio och jag börjar bli ganska trött. Jag ska i alla fall ta mitt bad så fort Ellie och Josie har gått och lagt sig, ifall dom ska in i badrummet innan, så jag hoppas att det inte dröjer alltför länge. Jag vill verkligen fräscha upp mig! Tog en snabb dusch imorse men det hjälpte bara för stunden. Och så ska jag ju prova min nya aprikosdoftande ansiktsskrubb och använda min ansiktsmask med! Tror inte jag orkar se Notting Hill efter det, får kanske spara den till imorgonkväll istället!
Ellie kom precis in på mitt rum och ville prata lite. Jag hade Elliot Minor på i bakgrunden och när hon insåg att det var dom sa hon "One day, I will get you an Elliot Minor poster! If I can find one...". Vid sådana tillfällen så känns det lite lättare att vara au pair.
Nu har tjejerna gått och lagt sig så nu ska jag strax bada!
Halvdöv.
På Tesco köpte jag också: sausage rolls, mörk choklad, kollegieblock, ansiktsmask, ansiktsskrubb och The Kooks nya skiva 'Konk'. Det blev mycket dyrare än vad jag hade tänkt mig... Jag fick visserligen en och en halv veckas lön igår av Ian men nästan hälften av det är redan borta. Det känns inte så bra.
Mina planer för kvällen innefattar ett långt bad med ansiktsskrubb, ansiktsmask, tända ljus och sen Notting Hill och lite mörk choklad. Mmm! Men jag har också lovat att tänka på Josefine som ska iväg och träffa Jeremy igen, mitt på Oxford circus. Moahaha säger jag!
Nej minsann, om man skulle ta en chokladbit till?
Döv.
Men det var en grym kväll! Hives är kanon live, riktigt bra liveband alltså! Men dom slår inte Elliot Minor förra helgen... Det är nog näst intill oslagbart!
Jag och Josefine försökte skrika "Heja Howlin'!" i mellansnacken, men jag tror inte att han hörde oss... Fast gitarristen på vår sida gjorde det, enligt Josefine, så det är lite halvt resultat isåfall! Tyvärr lyckades jag inte fånga några plektrum eller trumpinnar. Jag fick ett plektrum på tummen men det flög iväg och landade någon helt annanstans... Men trummisen stajlade så himla mycket med trumpinnarna! Han kastade dom skithögt upp i luften och fångade dom igen, snurrade dom mellan fingrarna och allt möjligt. Han slängde säkert ut minst 6 par i publiken också... Haha!
Den enda bilden som blev bra igår var det röda The Hives-märket dom hade i bakgrunden. Alla bilder på bandet blev tyvärr jättesuddiga... Josefines batteri trillade, av någon anledning, ut ur hennes kamera någon gång under början av giget så hon fick inte heller så många bilder. Vi inhandlade även varsin svart tröja innan dom började spela, ascoola!
Näj, nu ska jag nog traska iväg till Tesco och köpa onyttigheter!
Dagens låt: Walk Idiot Walk - The Hives
Official BV night.
Efter att vi kommit tillbaka hem blir det stress för att göra sig iordning så jag hinner träffa Josefine klockan fyra. Maria ska trots allt inte flytta! Har ingen aning om varför än, ska prata lite mer ingående med henne sen när vi träffas... Den där restaurangen skulle man verkligen kunna göra en såpa om! Allt händer där! Haha.
Igårkväll pratade jag med Riz igen, det var väldigt trevligt! Var några månader sedan sist... Vi förfasade oss över alla så kallade "Elliot Minor-fans" som efter att ha fått vänta på albumet i ca ett år inte är beredda att lägga ut pengar på det, utan hellre laddar ner låtarna illegalt. Jag är ingen ängel när det kommer till att använda sig av diverse olagliga nerladdningsprogram men på vissa personer har det verkligen slagit slint i huvudet! Någon hade tydligen sagt att "Elliot Minor nog inte bryr sig så mycket". Eh hallå? Klart dom gör, pucko! Självklart vill väl inte dom att deras musik ska spridas runt illegalt överallt så att dom inte får någonting alls för all tid och möda dom lagt ner på att skriva och spela in skivan. SUCK! Jag blev så upprörd att jag inte kunda sova, haha. Jag var tvungen att lyssna på Rule The World covern x antal gånger innan jag lyckades lugna ner mig.
Nu vill jag spola fram tills klockan fyra när jag ska möta Joey, så jag får allt som händer där emellan överstökat.
Dagens låt: Rule The World (Take That Cover) - Elliot Minor
Simning och pixies.
I eftermiddags följde jag med Ellie och Josie på deras simlektion hos någon privatlärare i en övertäckt pool mitt ute bland hästar och golfbanor. Man kommer dit genom att köra på A3-an (en trefilig motorväg) och sedan direkt in på en liten väg innan man svänger in till golfklubben. Sedan måste man köra på en jättesmal väg, nej snarare stig, mittemellan golfbanorna och ha ständig koll på båda sidor om sig, man vill ju inte bli träffad av flygande golfbollar! Herregud säger jag bara. Men som vanligt trodde jag att det var värre än vad det faktiskt var... Idag var det Ian som körde men imorgon är det min tur.
När vi kom hem så spelade jag och Josie först ett spel där man är tvungen att låta som alla djuren på bondgården (jättekul), sedan ritade vi och till sist klädde Josie ut mig till pixie. Jag fick blåa sjalar, rosa cowboyhatt och ill-rosa smink på mig. Jag kände direkt att jag hittat min outfit för imorgonkväll.
Imorgonkväll ja. Då ska Josefine och jag ta oss till Brixton och härliga Carling Academy för att se ett svenskt band, nämligen The Hives. Det kommer att bli kanon! Men vi ska först till Maria och hjälpa henne att flytta. Hon ringde till mig i förmiddags och sade att hon var tvungen att flytta till lägenheten bredvid. Imorgon. Snacka om att bli förvarnad i tid! Så vi ska hjälpa henne att flytta bord, säng, rubbet! Det ska tydligen bli ytterliggare ett kontor där... När hon först kom dit för några veckor sedan sa dom att kontoret, som ligger vägg i vägg med Marias nuvarande rum, skulle flyttas inom en månad och helt plötsligt behöver dom ett till. Vid sådana här tillfällen är jag faktiskt tacksam över att vara au pair. Tro det eller ej!
Hejsvej!
Dagens låt: Bad Blood - Supergrass
Lill-lördag.
Klockan är nu 12:37 här i London. Det betyder att jag har halva arbetsveckan kvar eller, att halva arbetsveckan har gått! Jag väljer att se det positivt; halva veckan har gått! Tjeho!
Jag har knappt sett till barnen på hela veckan och det är jag glad för. Jag orkar knappt vara trevlig mot dom längre och det känns inte särskilt rättvist eftersom det inte är deras fel att jag är trött på att vara au pair, egentligen. Fast å andra sidan, om Josie och Ellie hade varit två riktiga änglar hela tiden så hade jag kanske inte varit riktigt lika trött på att jobba som au pair... Det är, i vilket fall som helst, inte rätt att ta ut det på barnen så jag försöker hålla det inom mig och slå på kuddarna på sängen när jag är ensam.
Idag ska jag följa med Ian och barnen på barnens simlektion som ligger långt åt tjutahejti. Och den enda anledningen till att jag ska (måste) göra det är för att jag ska köra dom dit på halfterm i maj... Och har jag blivit tillfrågad om jag kan tänka mig att köra dit? Nej. Och vet ni var jag måste köra? Jo, på den stora hemskt jätteläskiga motorvägen med typ 10 filer och jättemycket trafik. Familjen verkar ha glömt att det faktiskt stod på min ansökan att jag helst inte ville köra bil alls i detta land... Att köra till skolan är inte lika farligt eftersom det är en sådan kort bit och väldigt enkel väg plus att det är ett mycket bättre alternativ än gå+buss+gå som vi fick göra innan. Men det är lite skillnad på att köra barnen till skolan på tio minuter och köra dom till simlektionen på en halvtimme... Hjälp!
Maria och jag har gått timslånga promenader två kvällar i rad och vi ska ut igen ikväll. Det känns bra att röra på sig! Och det är mycket trevligare att gå när man har sällskap. Man märker inte hur långt man går när man pratar hela tiden så därför går man längre än när man är ensam. Ikväll ska vi också utbyta chips och tidningar, haha.
Har blivit klar med i stort sett all städning idag också! Det jag ska göra imorgon är: tvätta Josies lakan och byta till rena, dammsuga Ellie och Josies rum och stryka. Och sen slänga mina röda Converse i tvättmaskinen, dom är verkligen jätteäckliga. Sedan får det bli en snabbpromenad till Tesco så jag kan köpa ett billigt kollegieblock till mina grammatikstudier. Tänkte börja lägga upp det imorgon också men har inte tänkt över det särskilt mycket eller kollat igenom boken. Jag behöver nog inte läsa den från pärm till pärm utan mest fokusera på dom bitarna som jag har problem med. Så förvänta er en förbättring av min stilistiska förmåga inom en inte alltför avlägsen framtid! Förhoppningsvis i alla fall...
Dagens album: Elliot Minor - Elliot Minor (Kunde inte välja en Elliot Minor låt så jag tog hela deras självbetitlade debutalbum istället! Väldigt, väldigt bra och väldigt, väldigt efterlängtat!)
En kortis.
Jag ska alldeles strax möta upp Maria för en liten kvällspromenad. Det ser dock lite mörkt ut och eftersom jag lämnat regnjackan i Sverige och paraplyet på puben så har jag inget att skydda mig med. Får nog låna ett av familjen Shum för det har redan börjat stänka på min fönsterruta!
Idag gick jag upp klockan åtta, tvättade håret och åt nyttig frukost med blåbär, jordgubbar och hallon. Sen dammade, dammsugade och torkade jag golv i vardagsrummet, hallen och köket medan det gick en maskin tvätt. När det var gjort slängde jag in en till maskin medan jag gick ut och städade bilen. Ni skulle sett hur det såg ut i den! Fy för så äckligt. Den var inte så stökig när jag körde den sist! Använda servetter och näsdukar överallt, smulor mellan alla säten och i alla vrår, leksaker nertryckta lite här och där, en gammal penna, en kartbok, en tom de-icer spray, muffinspapper, två halvfulla vattenflaskor... Usch! Jag fyllde en tredjedels sopsäck med bara skräp.
När bilen var ren och fin igen gick jag in och hängde upp tvätten och städade sen lekrummet. Gick en snabb sväng till affären och sen hem och gjorde goda baconmackor till lunch.
Sedan tog jag itu med skåpen i lekrummen och dammade ordentligt och tog ut alla grejer, rensade lite osv. Jag hittade bland annat ett bortglömt kuvert som det, av någon anledning, låg tio pund i! Sedan förflyttade jag mig till konservatoriet och städade golvet och hyllorna.
Efter det så tog jag en liten snabb promenad i det fina vädret och en snabbvisit på Tesco för att köpa lite grejer som jag behövde. När jag kom hem lagade jag risotto med gul paprika, majs, ärtor och korv. Mmm! Sedan dess har jag suttit här och degat. Men nu ska jag ut och röra på dubbelmagorna! Och hakorna. Hej på er!
Dagens låt: Bleeding Love (Leona Lewis) - The Wombats
Hejhejhej!
Hur mår ni? Jag mår faktiskt bra, trots allt. Det har hänt jättejättemycket på två ynka dagar... Får väl ta det från början så alla hänger med.
Fredag:
Runt halv ett så lämnade jag mitt kära hus får att återigen bege mig till Englandet. Och jag ville inte alls åka, som ni nog förstått. Jag blev avlämnad på tågstationen i Svågertorp och det gick ganska så bra, faktiskt. Jag försökte tänka på lördagen och Elliot Minor och då gick det lite lättare. Fick sitta och vänta i en evighet på flygplatsen eftersom jag var ganska tidig men jag underhöll mig med att lägga patiens på min iPod... Själva flygningen var inte så jättekul. Det var jättemycket luftgropar och det kändes lite allmänt obehagligt, särskilt när vi skulle landa. När vi väl hade landat så fanns det ingenstans för flygplanet att parkera så vi fick sitta i planet i en halvtimme innan det blev något ledigt. När det väl blev något ledigt och vi parkerat så tog det ytterliggare en halvtimme innan det dök upp några trappor som kunde ta oss av det jäkla planet... En timme efter att vi hade landat kunde jag äntligen gå av och inandas den förorenade London-luften. Underbart!
Jag skulle ta tunnelbanan hem och för att komma ända till Wimbledon måste man byta i Earl's court. Jag tog naturligtvis fel tåg och fick hoppa av på stationen efter, släpa väskan upp och ner för trappor till andra perrongen och sen vänta i en halvtimme på nästa tåg tillbaka... Sen kom jag äntligen rätt men vid det laget var jag helt slut och jättejättehungrig. Efter att ha bytt till tåget i Wimbledon och sedan gått en tiominuters promenad till 25 Adela Ave så var jag äntligen hemma igen. Hallelujah! Jag sov innan klockan ens slagit tio.
Lördag:
Alarmet på mobilen gick igång runt klockan nio men då hade jag redan varit vaken ett tag. Jag gick upp och duschade, åt frukost och gjorde mig iordning för att träffa Josefine i Wimbledon. Vi skulle åka in till stan ett slag, köpa lite grejer och sen kanske köa lite till Elliot Minor på kvällen. Precis innan jag skulle gå hörde jag hur det dunsade till nere i hallen som det gör när posten kommer. Jag gick ner och kollade och där låg ett misstänkt format paket till lilla mig! Jag tänkte att det kunde väl inte redan ha kommit? Men mycket riktigt! I paketet låg ett signerat exemplar av Elliot Minors debutalbum! Som inte släpps förrän på måndag (imorgon), bör tilläggas. Man kan verkligen lite på EMs nätbutik. Jag hann inte lyssna på den tyvärr eftersom jag precis skulle åka iväg.
Jag träffade Josefine som planerat och vi tog tåget in till Waterloo medan vi beklagade oss över våra värdfamiljer, ett hett samtalsämne för vår del! Vi tog tuben vidare mot Tottenham Court Road, gick på HMV där Josefine spenderade hela sin förmögenhet och jag bara kunde titta på eftersom jag var helt pank. Efter det blev det bara fönstershopping för vår del. Vi åkte till St John's Wood och gick runt lite, skönt med mindre folk, men blev attackerade av en elak regnskur innehållande hagel så vi sprang till busstationen och tog första bästa buss till Aldwych. Efter ett besök på McD's promenerade vi till Trafalgar square och satt i solen och kollade på folk. Resten av dagen spenderades med att åka buss fram och tillbaka på Oxford street i regnskurarna.
Runt klockan sex skildes vi åt och jag anlände till Astoria precis efter insläpp och kön var milslång men det gick ändå ganska fort att komma in. När jag var i stort sett framme vid dörren så gick Carrie Fletcher och en av hennes kompisar och antingen hennes pappa eller kompisens förbi för att ställa sig sist i kön. Jag mötte henne även därinne lite senare uppe på balkongen. För er som inte vet så är Carrie, Tom Fletchers lillasyster.
När jag väl kom in i lokalen så hade Furthest Drive Home redan börjat spela och publiken var helt galna... Det var mosh pits hit och mosh pits dit. Några killar, som uppenbarligen kände bandet, satt på varandras axlar, vid ett tillfälle så satt dom tre stycken ovanpå varandra! Precis bredvid mig också... Vid det laget fick jag nog och gick upp och ställde mig balkongen istället, mossig som jag är! Mitt knä är inte 100% än och jag tog inga risker plus att man ser väldigt bra där uppe. Jag lyckades få en bra plats precis vid ett staket så jag kunde luta mig mot det, plus få kanonbra bilder eftersom jag kunde stödja mig och inte få darriga bilder!
Jag tog inga bilder på varken FDH eller The Higher. Men The Higher var ganska töntiga, haha. Alla i bandet soundcheckade sina grejer själva och när det var klart kom sångaren utrusande som om han fått vänta backstage i en evighet på att dom skulle bli klara... Och han hade vita byxor. Vita! Och dom var inte tajta och snygga utan helt lösa och så hade han en stor svart slips. Stor! Jag höll på att få dåndimpen och lyssnade lite sådär halvhjärtat.
Uppe på balkongen så finns det en liten så kallad VIP-del där banden och deras inbjudna hänger före/efter att dom går på scenen så jag ägnade mer uppmärksamhet åt det än The Higher. Teddy (Elliot Minors bassist) sprang in och ut hela tiden, haha. Jag vet inte vad han höll på med... Dan (EMs trummis) stod i ett hörn med några polare och hade en öl i handen under hela The Highers framträdande. Jag såg inte till Ali (EM's keyboardist) eller Alex (gitarrist+sång) men Ed (gitarrist+sång) kom ut och gick förbi avspärrningarna rakt ut i publiken... Någon av vakterna såg ut att förklara vägen för honom för han pekade och gestikulerade och sen försvann Ed. Jag försökte hålla koll på när han kom tillbaka men blev distraherad av andra saker så efter ett tag tänkte jag att jag nog hade honom. En halvtimme senare, när The Higher fortfarande var på scen, kom han tillbaka, haha! Undra vad han gjorde...
När The Higher gått av så började det äntligen dra ihop sig! Men det tog en evighet att rigga om scenen för killarna och det var så drygt att vänta... När en av roddarna försiktigt placerad stråken till Alexs fiol framför Dans trumset så kändes det som att det snart var dags. Och mycket riktigt, ett par minuter senare släcktes lokalen ner och världens grymmaste inledning började! Jag fick den på film men kan inte riktigt förklara... Det måste upplevas! Sen sprang killarna på, total lycka! Och konserten var bättre än alla McFly-gig jag sett, tillsammans! Det säger något om hur bra det var, och vilken talang dom har i Elliot Minor... Bästa låtarna var Time After Time, The Liar Is You, Jessica, Parallel Worlds och så min favorit: Last Call To New York City. Rysningar! Dom körde också en ny låt, som aldrig spelats innan: Blinding Light. Den var sååå fin... Fick också den på film! Refrängen var misstänkt lik den lilla trudelutten i Ali Paul Dies, haha.
Alex brukar ju ta fram fiolen och köra i Jessica. När han var klar slutade alla spela, fast det var mitt i låten, och han gick fram till micken och sa "Say goodbye to the violin!" och sen slog han sönder den... Hahaha! Det blev inte så mycket kvar av den, kan jag säga. Ed slängde ut en del av den i publiken, haha. Sen tog dom bara upp låten igen där dom slutat och fortsatte.
Även Teddy visade sina skills med stråkinstrument; han spelade cello till den akustiska första halvan av The Liar Is You. Underbart! Första halvan av låten var akustisk gitarr, cello, keyboard och Alexs gitarr och sång. Dan stod vid Teddys mick och sjöng istället för bakom trummorna... Sen försvann cellon, Dan gick tillbaka till trummorna och dom brände igång andra halvan av låten! Jag rööööös!
Just nu känns det som om jag har glömt allt som hände... Har inte kollat ordentligt på alla bilder och videor än, får göra det lite senare. Vad jag kan säga är att jag tycker väldigt, väldigt synd om alla som inte var där! Det var det bästa giget jag varit på, någonsin! Elliot Minor kan sina grejer!
Idag skippar jag och Josefine London marathon. Vädret är skit och vi pallar helt enkelt inte åka in. Harry får kämpa på bäst han kan i åskan och regnskurarna! Han kommer säkert klara sig bra ändå. Ikväll, när Maria slutat jobba, ska vi gå på puben i Raynes park. Maria är tydligen stammis där, enligt ryktet. Jag har själv aldrig varit där så vi får se hur det blir. Tur jag är pank!
Nu ska jag gå och duscha, hejhopp!
Dagens låt: Last Call To New York City - Elliot Minor
Söndag.
Har inte så mycket att säga egentligen mer än att det verkligen är skitskönt att vara hemma och att jag redan har ont i magen över att behöva åka tillbaka på fredag igen. Som jag sagt många gånger så finns det bara några få anledningar till att jag faktiskt åker tillbaka. Dom heter Josefine och Maria. Och så HMV och helgerna och KOKO och allt det där också så klart, men framför allt Josefine och Maria. Om det inte varit för dom två så hade jag nog stannat hemma för gott nu, det är verkligen så skönt att vara hemma... Det är obeskrivbart!
Nej nu ska jag nog ta mig tillbaka till mitt eget rum och spela musik på högsta volym! Får ju passa på nu när jag befinner mig här hemma och ingen klagar så värst mycket om jag gör det... See you!
Dagens låt: Hum Hallelujah - Fall Out Boy / Birds - Kate Nash (Det är två olika låtar, för den trögfattade.)
Grattis Sverige.
Jag ska åka hem imorgon! Hem som i hemma där man kan ta vad man vill i kylskåpet utan att fråga först, hem som i hemma där man kan sitta framför datorn långt efter midnatt och sedan sova in på eftermiddagen, hem som i hemma där man kan köra på högersidan av vägen utan att riskera att frontalkrocka med andra bilister, hem som i hemma där det finns en normal katt som inte följer efter en runt huset bara för att irritera en eller hoppar tre meter upp i luften av minsta lilla ljud, hem som i hemma där resten av familjen faktiskt inte skriker hela tiden så att decibelskalan går i taket och hem som i hemma där huset faktiskt är ett riktigt hem med myspys och blommor och inte bara möbler i rummen. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst!
Jag packade färdigt innan idag. Det kändes inte lika utmattande som vanligt, faktiskt. Jag försökte dock göra det mesta sittandes, eftersom jag helst inte ska stå och gå för mycket på knät, så det var kanske därför... Jag är lite orolig för att alla skivorna kommer komma fram i två delar! Då måste jag köpa alla igen och det känns som lite slöseri med pengar. Kan man stämma SAS för oförsiktig hantering av bagaget ifall det skulle hända några olyckor?
Väskan vägde i alla fall 20.3 kg, om inte vågen visade helt uppåt väggarna. Men det mesta jag har i väskan kommer att få stanna i Sverige så förhoppningsvis kommer jag att kunna ta med en i stort sett tom väska tillbaka, haha. Min målvikt inför hemresan är 10 kg. Eller kanske 11. Eller 12. Max 12 kg får väskan väga! Men 10 är nog det bästa.
Inte måndagen som kommer men måndagen efter det så släpps Kooks nya och Elliot Minors debut, på samma dag. Just nu ser jag mest fram emot The Kooks, faktiskt. Jag håller på att ladda ner "Always Where I Need To Be", den är nämligen så bra att jag inte kan hålla mig tills skivan släpps! Nedladdningsprogrammet tar tre år på sig bara så har jag otur får jag den inte innan kvällen är slut och då får jag klara mig utan den. Jag kommer nämligen inte att ta med mig datorn hem. Känns ganska onödigt eftersom jag bara ska vara hemma en vecka och det finns datorer där ifall jag skulle behöva komma åt. Jag kommer spendera dagarna med att lyssna på alla mina skivor på en riktig cd-spelare (halleluja!) och dra på volymen så högt det går! Det vågar jag nämligen inte göra här.
Nu ska jag göra lite te innan det är dags för Coronation Street. Imorgon kommer Maria hit ett par timmar innan taxin kommer och hämtar mig för att ta mig till flygplatsen, familjen Shum åker nämligen tidigt på morgonen så huset kommer vara tomt så när som på mig och Boots.
Hejrå!
Dagens låt: Always Where I Need To Be - The Kooks
Svääääärige!
På torsdag, då. Ska bli superskönt att komma hem! Jag längtar verkligen. De senaste veckorna har varit ganska upp och ner med allt möjligt hit och dit så det är därför ni inte hört av mig så mycket. Men nu börjar det ljusna vid horisonten igen!
I lördags var jag och Joey på The Enemy. Vi var först hos Maria och förade litegranna med pizza och så innan Maria skulle gå och jobba, stackarn. Men vi fick träffa Andrew! Han var jättesnäll. Jag och Maria ska fixa ihop honom med Josefine.
I alla fall, när vi väl kom till Astoria så hade vi missat halva förbandet men det brydde vi oss inte så mycket om. Vi var ju där för att se The Enemy. Vi köpte varsin öl efter att Josefine vänt upp och ner på halva plånboken, haha, och sen ställde vi oss längst fram till vänster. Var inte packat alls så det var skönt. Efter ett tag så tyckte vi att det var en jättebra idé att gå längre in till mitten, vi kunde ju inte komma mycket längre fram ändå. Så vi gick dit och några killar som var där påpekade snällt nog för oss att det skulle bli ganska tufft därinne men vi bara "jaja det är därför vi är här!". Korkade svenska flickor! Fem minuter senare får jag en knuff i ryggen, ölen far iväg och jag landar på rygg ovanpå någon annan. Först kändes det som om jag aldrig skulle komma upp igen men Josefine och någon annan drog upp mig och det var nog först då som jag kände att det gjorde ont i knät... Jag förstår inte hur jag lyckades eftersom jag inte slog i det alls, jag landade ju inte på någon av mina knän, men jag måste ha vridit till det på något sätt. Men just då tänkte jag inte alls på det utan vi gick lite längre ut och sen när The Enemy gick på så hoppade vi och skrek som man ska göra på gig.
Det var först när jag kommit hem och låg i sängen som jag insåg hur ont det verkligen gjorde! Jag sov knappt något alls. Men jag får skylla mig själv, för det var faktiskt mitt förslag att vi skulle gå längre in i mitten...
Gick för övrigt till läkaren idag, för säkerhetsskull, eftersom jag kan knappt kan gå ordentligt... Men inte för att det gör ont utan för att jag är så stel i musklerna. Fick följande råd: ta ibuprofen, undvika att gå om jag kan, vila knät och göra böjövningar. Så det betyder att jag inte kan städa! Whieeee!
Nu orkar jag inte det här mer.
Dagens låt: Take Her Back - The Pigeon Detectives
