"Hemma" igen.
Det var ett tag sen, konstaterar jag nu när jag sitter här igen för att knåpa ihop ett litet inlägg till mina kära läsare. Jag har, som sagt, varit bortrest några dagar. Det var väldigt skönt att komma bort från familjen, barnen och städningen ett tag! Det behövdes. Två av dem sammanlagt fem dagarna jag var borta spenderade jag dock sittandes i trappor, på golv och barstolar medan Josefine städade i sin aupair-familjs hus, haha. Men jag höll henne sällskap och hjälpte till när det behövdes! Övrig tid gick vi på bio, hängde på Burger King i två timmar tillsammans med alla Wimbledons fjortisar, såg The Notebook, shoppade i Kensington och på Oxford street (dit vi inte skulle åka), gick Tooting runt och gosade med Pushkin och Mischka (eller hur det stavas). Väääldigt trevligt och väääldigt kul! Blev en hel del minnesvärda stunder, särskilt Burger King. När vi sitter där vid "vårt" bord och är uttråkade kan allt hända, haha. "Dom kanske är i sällskap", t ex. Vi kom dessutom fram till hur vi ska ha kul på The Enemy i mars:
"Dom ÄR bra!" *ta en klunk*
"Dom ÄR snygga!" *ta två klunkar*
"Tom har INTE ko-ögon!" *resten av burken/flaskan*
Hahahaha! Det är så det får bli. Varför går vi på The Enemy när vi kunde sett Kooks och Wombats i maj?! VARFÖR?! Jaja, det lär väl bli intressant det med. The Enemy är ju så hypade nu så det är sjukt. T ex ska dem göra sex kvällar på Astoria för att det är så stort intresse. Sanslöst.
Nä, nu kom jag ifrån ämnet lite här. Har precis avslutat mitt tolv timmars-pass. Har räknat ut att dem dagarna som jag städar som mest, och knappt har tid för lunch, så jobbar jag cirka tolv timmar. Jag går upp runt sju och väcker tjejerna direkt sen är det frukost och köra till skolan, tillbaka hem och städa ända till det är dags att åka tillbaka till skolan och hämta dem. När vi kommer hem igen är det lektid/läxor/middag fram till ca halv sju då någon av föräldrarna brukar komma hem, då diskar jag och sen går jag upp på rummet och faller ihop i en trött hög på sängen. Ungefär. Alla dagar är dock inte lika fyllda av städuppgifter men måndagar och tisdagar brukar vara tuffa, perfekt när man fortfarande är trött efter helgen. Notera ironin.
Egentligen hade jag inget särskilt att skriva. Tänkte mest höra av mig så ni vet att jag lever och sådär. På fredag blir det KoKo och The Ting Tings sen på lördag är det Josies barnkalas som jag ska hjälpa till lite på. Förhoppningsvis kan jag sova lite på eftermiddagen när alla barn åkt hem...
Nej ni, nu ska nog barnen snart hoppa i duschen så då ska jag passa på att gå ner och prata lite med Theo och sen gå upp och ta ett långt, varmt bad för det har jag fanimej gjort mig förtjänt av idag!
Hejsvej, ha det bra och allt sånt trams.
Dagens låt: XFM Breakfast Show Podcast (Ingen sång egentligen, haha, men SÅ roligt...!!! Lyssnade på det på iPoden i bilen och fick bita mig i läppen för att inte skratta flera gånger. Skulle ju sett lagom knasigt ut om jag suttit där ensam i bilen och asgarvat för mig själv!)
Hejdå!
Nä, jag hinner nog se ett avsnitt till av Robin Hood innan jag åker!
Ha det bra!
"This... is an ambush!"
Tillåter mig själv att ta en paus från mina arbetsuppgifter men jag tänkte faktiskt att jag inte skulle tråka ut er med något om städning eller barn idag. Nej men, vad ska hon då skriva om, tänker ni kanske. Jo, Robin Hood! TV-serien med Jonas Armstrong, alltså.
Säsong ett har precis börjat visas igen på UKTV Gold och eftersom familjen Shum gillar Robin Hood så spelar dem in den. Det bästa är att dem visar ett avsnitt varje vardagkväll klockan sju, alltså fem avsnitt i veckan (mattegeni som jag är så kom jag fram till det helt själv). Jag vet inte varför jag aldrig sett det innan, har ju visats när jag bodde i Sverige också. Nu har jag iallafall insett hur bra det är, haha, bättre sent än aldrig.
Tänker köpa säsong ett på dvd när ekonomin tillåter. Hela boxen kostar £40 vilket kanske är lite magstarkt, men det är så bra, jag måste ha den!
Mina favoriter är Will Scarlett och The Sheriff of Nottingham, fast den sistnämnda är ond. Men Keith Allen som spelar honom gör rollen så himla bra! Han är så elak och girig men sen samtidigt så säger och gör han vissa saker som jag brukar fnissa åt. Will gillar jag för att han är så engagerad och verkligen hatar The Sheriff. Plus att han är ganska trevlig att titta på med! Haha.
På BBC:s hemsida kan man läsa om alla karaktärerna plus att det står vad alla har för vapen att försvara sig med. T ex så har Gisborne ett svärd, Will en yxa och så vidare. När man kollar på The Sheriff så står det att hans vapen är Gisborne! Hahaha! Bara det är kul, tycker jag.
Nej, nu har jag fördrivit lite av min tid. Har en hel del kvar att göra men jag tror faktiskt att jag ska spela lite Sims innan jag börjar. Hejsvej!
Dagens låt: A Whisper And A Clamor - Anberlin
Intelligent input, darling.
Har nog aldrig varit så irriterad som jag var igårkväll. Det berodde nog mest på att jag var så himla trött och inte hade någon energi alls i kroppen. Theo hade låst mig inne av misstag, vilket hon så klart inte gjort med flit, men det gjorde mig så fruktansvärt irriterad ändå. Det är nämligen så att låser man dörren utifrån så kan man inte gå ut och låser man den inifrån så kan man inte komma in, väldigt knasigt och opraktiskt. måste jag säga
I allafall, när hon sedan kom hem igen, mitt i natten, med en kompis så trodde hon att jag inte var hemma (eftersom dörren var låst och hon inte kom ihåg själv att hon hade låst) så dem förde ett jäkla oväsen därnere. Jag hade haft jättesvårt att somna fastän jag var så fruktansvärt trött, och hade precis lyckats slumra till när dem kom tillbaka hem. Lyckades inte somna igen förrän dem själva gick och lade sig en halvtimme senare eller så.
Jag har städat idag fastän det är söndag och jag egentligen är ledig. Men jag gjorde det endast eftersom Theo bett mig att göra huset fint inför tjejernas sleepover och dessutom kommer jag ju vara ledig från onsdag till söndag nästa vecka. Jag gjorde det rekordsnabbt också. Dammsugade vardagsrummet, hallen, köket, plockade undan tvätten, plockade undan (andras) disk och satte på diskmaskinen; allt på mindre än en timme! Nu har jag inte mer jag måste göra under resten av dagen, tänker hålla mig på rummet. Det är dock superfint väder så det känns som om man borde gå ut en sväng, fastän jag inte är direkt sugen på en promenad.
Goda nyheter för alla ni i Sverige; jag kommer nog komma hem en sväng i april! Jag har inte pratat med Theo än men jag tror det går att ordna. Dem ska ju åka bort ett tag under första veckan av barnens påsklov och Theo har sagt innan att det är helt okej om jag vill åka bort någonstans då också. Kanske kan stanna en hel vecka om det går? Vi får se.
Jag har insett att jag nog aldrig beskrivit exakt hur en normal arbetsdag ser ut för mig? Vet inte om ni är intresserad av att läsa om mer städning (känns som om jag bara skriver om när jag dammat den och den hyllan, plockat undan det och det från soffbordet och så vidare, haha) men ni får stå ut.
Vissa dagar har lite speciella rutiner men en vanlig dag ser, i stora drag, ut så här:
06:30-06:45 Mobilen sätter igång. Jag brukar oftast vara fruktansvärt trött så jag snoozar två eller tre gånger innan jag går och väcker tjejerna.
07:10 Jag går och väcker tjejerna. Sen brukar dem gå upp en sväng till Theo.
07:15-07:30 Jag fixar till mig bäst jag kan. Jag brukar oftast inte bry mig särskilt mycket, särskilt inte när jag har massa städning att klara av under dagen. Jag går sedan ner och fixar tjejernas frukost plus min egen.
08:00 Tjejerna kommer ner fullt påklädda (oftast) och äter frukost.
08:20-08:30 Vi åker hemifrån. Det här är dagens mest stressande tidpunkt. Morgontrafiken i London är inte att leka med. Jag blir ganska uppstressad av att köra till skolan men vi kör iallafall en annan väg nu så vi slipper järnvägsövergången, alltid något.
09:00 Klockan ringer in på skolan och jag åker hem igen. Morgonens höjdpunkt, haha. Lugn och ro, jag kan lyssna på XFM i bilen och har hela dagen framför mig!
09:30 Jag brukar oftast äta en andra frukost (som hobbitarna, haha) eftersom jag äter så tidigt.
09:45-12:00/13:00 Jag gör mina städuppgifter. Det skiftar lite vad jag gör beroende på vilken dag det är, hur mycket det finns att göra osv. Måndagar och tisdagar är oftast mest hektiska eftersom det är då jag städar upp huset efter helgen (förstår inte att det kan bli så stökigt och skitigt på bara ett par dagar!) plus att jag hellre gör det stora jobbet i början av veckan så jag kan ta det lite lugnare dem andra dagarna.
12:00/13:00 Lunch. Det är lite olika när jag tar rast. Ibland så håller jag på lite längre in på eftermiddagen och sen slappar jag tills det är dags att hämta tjejerna. Vissa dagar så äter jag tidigare och gör lite andra grejer på eftermiddagen. Det är ganska flexibelt.
14:45 Jag lämnar huset för att hämta tjejerna på skolan. Dem slutar inte förrän kvart över tre och det tar oftast inte mer än 10 minuter att komma till skolan men jag föredrar att vara där i god tid och få en bra parkeringsplats än att stressa runt precis innan klockan ringer ut. Kommer man efter fem över tre kan man få problem med var man ska ställa bilen så jag sitter hellre och väntar i bilen en kvart än åker hemifrån senare och känner mig stressad.
15:40 Vi kommer hem igen. Jag ger barnen något slags mellanmål och sen kanske vi spelar något spel, leker något eller så spelar dem på sina Nintentdo DS (jag hatar dem! haha). Oftast försöker jag få dem att göra lite läxor också, vilket har varit ett helvete dem senaste veckorna.
17:30-18:00 Någon gång runt den här tiden så äter vi middag, beror lite på vad det är för dag, när vi kommit hem från skolan och om det händer något på kvällen.
18:30 Ian brukar komma hem vid den här tiden så då behöver jag inte bry mig om tjejerna mer. Det är lite mer osäkert när Theo dyker upp, Ian kommer i stort sett alltid hem först. När han kommit så diskar jag och plockar undan efter middagen. När jag är klar brukar jag försvinna upp på rummet för att vara för mig själv ett tag! Då är jag oftast helt slut. Det tar på krafterna att umgås med barnen på eftermiddagen, även fast det bara är några timmar!
Så, det var nog en ganska så korrekt beskrivning av en normal dag i mitt au pair-liv. Som sagt, så kan rutinerna se lite olika ut vissa dagar som när Josie har Brownies på kvällen eller när dem har aktiviteter efter skolan och sådär.
Ibland så åker jag iväg på någon utflykt under dagen, oftast shopping i Wimbledon eller Kingston. Haha!
Nu orkar jag inte det här mer. Måste ha te, rummet är svinkallt!
Dagens låt: Henrietta - The Fratellis
Dagen efter rapport.
KoKo igår blev som vanligt: höga förväntningar på en toppenkväll och sedan besvikelse. Vi har i allafall kommit fram till vilken DJ som spelar bäst musik på Club NME så nu tänker vi undvika att gå dit när det inte är han som är där. Glasvegas var inte heller någon större hit, tråkigt nog. Dem hade nog varit kanon vid ett annat tillfälle men man kan väl säga som så att den redan relativt låga partystämning som fanns inte direkt höjdes efter att dem gått på. Vi fick i alla fall hört Daddy's Gone och så fort den var slut så tittade jag och Josefine på varandra och sa "Ska vi gå ut?" Haha. Förutom Daddy's Gone spelades en enda bra låt under resten av kvällen. EN. Resten var bara technoskit. Eller ja, DJ:en körde ju den där låten som är med i Mars-reklamen men det var inte sådär superkul heller. Och Josefine blev bestulen på sitt Twix också. Skit.
Nattbussen till Trafalgar Square var kul i allafall. Nattbuss med Josefine är alltid kul! Jag har säkert sagt det hundra gånger men jag tänker säga det igen; bussarna är verkligen fulla av roliga människor mitt i natten! Ni får komma hit och åka nattbuss med oss så får ni se själva.
Jeremy brukar liva upp stämningen med, fast han inte vet om det! Undrar vad han vill med alla sms egentligen... Haha, det skulle vara kul att stöta ihop med honom igen en kväll. Eller, jag skulle tycka det var skitkul men Josefine skulle nog tycka att det var mindre kul!
Ja, det var vår kväll i stora drag. Nästa vecka vet jag inte hur det blir med KoKo men veckan efter det ska vi dit, såvida inte Josefine måste vara barnvakt, för då är det The Tings Tings PLUS den braiga DJ:en!
Nu är jag faktiskt inte lika trött som jag var innan. Jag låg i soffan och kollade på Hot Fuzz men var lite för trött för att uppskatta den ordentligt (min mage uppskattade inte alla scener heller). Har piggnat till lite nu, dock, lagom till sängdags såklart. Har varit ensam hemma större delen av dagen (fick sova ostört ända till klockan ett!) och kvällen. Theo var hemma ett par timmar på eftermiddagen, men det var det.
Imorgon blir det dock andra bullar, då ska tjejerna ha varsin kompis här som sover över. Suck.
Nej, nu ger jag mig. Tjingeling!
Dagens låt: Tick Tick Boom - The Hives
Slut på veckan, ja ja ja jaaaaa!
Fredag, fredag, fredag, fredag! Och vad händer nästa vecka...?! LOOOOOV! Eller ja, barnen har halfterm men jag behöver inte ta hand om dem alls eftersom Ian och Theo har ledigt några dagar var. På onsdagkväll åker jag hem till Josefine för att bo där till söndag. Större delen av hennes familj är bortrest så då passar det att jag kommer och bor där ett tag. Ska bli kuuuul! Vi ska ha tacokväll och lyssna på One Night Only. Så, vill ni mig något från onsdag och framåt så rekommenderar jag mobilen.
Veckan har varit lååång och hektisk. Inte haft tid att sitta ner och vila många stunder, det kan jag säga. Det har varit stressa hit, stressa dit, göra det klart, kompisar har varit här (inte mina då), handla det, handla det och lite till. Suck. Men nu är allt klart! För tillfället i allafall...
Igår tog jag en snabbtur till Kingston för att köpa One Night Only och alla hjärtans dag-present till Josefine. Hade inte alltför mycket tid, plus att det var kallt, så jag nöjde mig med att vandra runt på Bentall's och skippade resten av affärerna ute på gågatan. Kingston är jättestort, finns massor av trevliga affärer där men man måste ha tid på sig om man vill gå runt och kolla överallt. I alla fall, skivan inhandlades, present inhandlades och lite kläder (hehe) till mig själv köptes också.
Ska strax gå till Tesco en snabbis och köpa lite grejer till middagen ikväll plus lite annat till mig själv. Väntar bara på att tvätten ska bli klar och att iPoden ska laddas, kan inte gå utan iPoden! Nu har jag ju ONO på den med så det bli bra. När jag kommer hem igen ska jag kolla på ett par avsnitt av Robin Hood och vila tills jag ska åka och hämta tjejerna från skolan.
Ellies kompis Asuka ska sova över ikväll (fast hos Ian) så det blir fullt hus för andra dagen i rad... Josie hade nämligen sin kompis Ottalie här igår. Knappt lönt, vi kom hem halv fem och klockan sex knackade hennes pappa på dörren.
Min blogg blir verkligen mer och mer intressant för varje inlägg jag skriver! Eller hur?! Notera ironin.
Nu ska jag hänga tvätt! Glad alla hjärtans dag i efterskott, alla!
Dagens låt: Just For Tonight - One Night Only
Chelsea Dagger
Det blev solglasögonspremiär i fredags med. Var tvungen att ha dem på när jag körde bil, hade blivit blind annars! Så stark solen var. Trodde tjejerna skulle skratta åt mig för att jag har sånna extremt stora brillor men de fick tummen upp av båda två, faktiskt.
Fick en lååång lista av Theo i måndags på saker som hon ville att jag skulle göra denna veckan. När jag läst igenom den insåg jag att det var grejer utöver den vanliga städningen. Yay. Listan innefattar tre rum, extremt mycket hyllor med massa saker på och en dammtrasa. Resten får ni räkna ut själva.
Har dock bara ett och ett halvt rum kvar plus att jag hunnit göra den vanliga måndags och tisdagsstädningen plus tvätta litegrann. Inte konstigt att jag är helt slut!
Antar att de flesta hört om branden i Camden? Läskigt om något! Första helgen på flera veckor som Josefine och jag inte är där överhuvudtaget och vad händer? En marknad, som jag besökt ett par gånger och som inte ligger alltför långt ifrån några uteställen vi brukar gå på, brinner ner. Ödet, mina vänner, ödet!
Vi ska iallafall dit igen på fredag, haha. KoKo som vanligt och Glasvegas spelar!!! Ser jag fram emot. Alla, ladda ner Daddy's Gone! Svinbra.
Har äntligen lyssnat på lite fler av skivorna jag fick för mitt presentkort. Har ett par kvar men favoriten so far är helt klart The Fratellis skivan (Costello Music). Sån partyskiva! Man vill bara dansa när man hör den, och dem har så annorlunda texter också. Man fattar inte alls vad dem sjunger om, allt är så kryptiskt och dubbeltydigt, men det gör det bara ännu bättre på något sätt. Har lyssnat på skivan i bilen.
Åååh varför är det inte Coronation Street ikväll?! Jag är för besatt av det, det kommer bli jobbigt när jag kommer hem igen och inte kommer kunna titta på det. Jag och Josefine måste alltid gå igenom det senaste som hänt när vi ses, haha. Ibland, om det händer något alldeles extra, så skickar vi sms medan vi tittar på det. Så töntiga är vi!
Nu är jag för trött för det här. Godnatt!
Dagens låt: Whistle For The Choir - The Fratellis
What took you so long, was there a queue at the post office?
Tror jag håller på att bli förkyld igen och mitt öra gör ont och min näsa är täppt hela tiden. Så ja, alla ni som önskar ni vore i England, tänk om! Här är folk egoistiska, lata, högljudda och man blir sjuk hela tiden.
Tur att jag har Josefine och helgerna, säger jag bara. Annars hade jag gärna tagit första bästa flyg hem! Så känns det åtminstone idag och har gjort så den senaste veckan.
Dagens låt: Just For Tonight - One Night Only
Fredag-lördag-söndag.
Fredag:
Kvällen började mindre bra... Vi åkte till barfly. Den enda, och jag menar verkligen ENDA, anledningen till att vi åkte dit var för att vi skulle se Those Dancing Days. När vi kommer dit är det lite kö och vi är båda hemskt kissnödiga men vi har inget val utan ställer oss i kö. När vi väl kommer fram till dörren säger en i personalen att det är slutsålt på ovanvåningen (det finns två våningar och på andra våningen spelar banden) men att man kunde betala 5 pund för att vara på nedanvåningen. Eftersom vi var så hemskt kissnödiga så betalade vi dem 5 punden, gick på toa och satt sen och försökte ha lite roligt. Det var INTE kul. Kass musik (som alltid på barfly) och typ tio andra personer i lokalen (alla andra var där uppe). Så vi bestämde oss för att gå till KoKo och club NME, där det åtminstone finns chans till bra musik och mycket folk en fredagkväll, eftersom kvällen fortfarande var ung. Vi gick dem tre milen till KoKo, ställde oss i kö där vi träffade två killar som var lite roliga. Den ena hade lockigt hår och han dök upp lite överallt inne på KoKo sen utan att säga något, haha. Den andra sa till Josefine att han gillade hennes ansikte och hennes hår, men inte tillsammans. Vad är det för grej att säga? Fast vi skrattade bara åt det.
Väl inne på KoKo så kom vi precis när första bandet spelade, har ingen aning om vilka det var och dem var inte så bra heller. Det andra bandet för kvällen var One Night Only som jag hade hört lite på radio men inte tyckt var så där superbra. Men ojojoj, så grymma dem var live! Och alla var verkligen där för att se dem! Jag kände inte igen några låtar förutom Just For Tonight, som spelats på radio, men ändå... Jag och Josefine var helt lyriska efteråt, vi blev kära i sångaren och allt... Efter att ONO gått av så spelade dem så himla grym musik också! Vi dansade som galningar och det var bara fantastiskt kul! Har nog aldrig varit så bra musik på club NME som i fredags!
Och det var så mycket killar överallt också. Det var ett gäng som var utklädda till tanter, haha! Dem var så söta. Peruker, klänningar, läppstift och en hade t o m en sån här regnkapuschong, eller vad det heter, som vissa tanter har över håret.
Vi stannade ovanligt länge och sen gick vi och tog våran traditionella subway (BLT för mig och veggie patty för Josefine). Sen blev det första bästa buss till Trafalgar square och sen nattbussen hem till Motspur. Kom i säng runt halv sex, och då var jag helt slut!
Lördag:
Vaknade runt nio av att familjen förde liv, som vanligt. Jag tog fram öronpropparna och somnade om. Vaknade runt halv tolv igen, tror jag. Låg i sängen ett tag och kollade på Vänner och lite annat på tv. Sen var det bara att gå upp, duscha och göra sig iordning för att gå ut igen. Jag vilade lite på eftermiddagen så jag lyckades skaffa mig lite mer energi men jag kan inte påstå att jag var särskilt laddad när jag lämnade huset runt halv sex för att åka till Brixton.
När jag kom till tågstationen så var det kö till biljettautomaten och ett tåg var på väg in så jag bestämde mig för att inte trycka biljett, jag har ju ändå mitt oyster. Någonstans i bakhuvudet så vet jag att det inte gäller från Motspur park men jag tänkte att det nog går bra i allafall. Det gjorde det inte. När jag kom till Vauxhall, där jag skulle byta till tunnelbanan, så funkade det inte att gå igenom biljettspärren så jag fick gå och prata med vakten. Några minuter senare gick jag därifrån 20 pund fattigare... Typiskt. Han var i alla fall trevlig och det var jag med, var ingen idé att vara otrevlig. Han frågade vart jag skulle och när jag svarade Brixton så tittade han lite misstänksamt på mig och sen sa han "Aha, din pojkvän bor där." Haha. Till saken hör också att Brixton inte är direkt världens mysigaste och säkraste del av London. Har aldrig varit där innan men det märktes när jag kom dit... Det var inte förfallet eller så men jag har ju varit i piffigare stadsdelar.
När jag kom dit var det hur mycket folk som helst överallt och alla såg typ likadana ut: alla hade jättefärgglada kläder, massa svart runt ögonen och killarna plattat hår; precis som det ska vara om man lyssnar på Paramore, alltså. Eller något. Jag följde strömmen till Carling Academy och insåg att det var grym kö och jag skojar inte när jag säger att den gick runt HELA kvarteret. Så drygt att stå där ensam och vänta... Hamnade bakom ett gäng riktiga fjortisar som jag inte direkt ville bekanta mig med heller. När dörrarna väl öppnats så tog det dock inte alltför långt tid att komma in. När vi väl hade kommit runt hela kvarteret och började närma oss själva ingången (som vi gått förbi innan) så såg man att kön blivit ännu längre. Sjukt, säger jag bara.
Hahaha, det gick runt flera killar och sålde "glowsticks" medan man köade och det var en del som köpte också. När vi kommit runt det sista hörnet gick det runt en vakt och samlade in alla för man fick inte ta med dem in "av säkerhetsskäl". Snacka om surt för dem som köpt, men kul för mig!
När jag väl kommit in så ställde jag mig en bit bak, kände inte riktigt för att trängas längst fram med alla hardcore fans. Så jag köpte en öl (ja, ni läste rätt! Det var jätteäckligt, jag ska aldrig mer köpa öl. Fattar inte varför jag gör det, jag vet ju att jag inte tycker om det.) och försökte se lite cool ut.
Ett band spelade när jag kom in men jag har ingen aning om vilka det var. Jag trodde det bara skulle vara ett supportband med tanke på att både Paramore och New Found Glory skulle spela men jag misstog mig. Det första bandet var typ support till supporten, eller något. Scenen såg helt belamrad ut när band nummer ett spelade, stod tre trumset där (två var visserligen övertäckta) och miljoner förstärkare.
I alla fall, efter dem så var det Kids In Glass Houses som jag inte heller vet så mycket om. Sångaren såg indie ut men dem lät inte indie, var helt okej. Sen skulle scenen riggas om, för andra gången, för NFG. Nu blev det helt plötsligt lite mera show över det hela och dem satte upp skyltar och grejer.
Jag är inget jättestort fan av NFG men jag kan en del låtar och det var coolt att se dem. Har nog aldrig sett en bild på dem i hela mitt liv, men sångaren hade vissa drag som gjorde honom lik Quentin Tarantino, haha. Naturligtivs startade en del puckon mosh pits och kastade drinkar hit och dit och hade sig. Efter New Found Glory så var det många som gick längre bak för att gå till baren och annat och en del knuffade sig fram ganska våldsamt. Det resulterade i en, i stort sett, krossad stortå och lite senare blev även resten av tårna mer eller mindre mosade. Underbart.
Scenen riggades om för tredje gången och sen var det äntligen dags för Paramore! Dem var bra, lite för mycket ljus på Hayley dock. Killarna är ju också en del av bandet! Det blev så himla tydligt i mellansnacken; det fanns alltid en strålkastare riktad mot henne medan dem andra var i mörker. Inte ens den ena gitarristen (jag kan aldrig hålla reda på vem som är vem av dem...) som hade en mikrofon sa något. Men dem bjöd på en bra show och bassisten såg trevlig ut, så det var kul!
Jag lämnade lokalen precis när sista gitarriffet ebbade ut så jag skulle slippa den värsta trängseln. Jag lyckades komma ut någorlunda fort och sen gick jag till tunnelbanan. Tog ungefär en halvtimme att komma hem. Behövde inte betala tågresan heller för spärrarna i Vauxhall var öppna och det fanns inga vakter någonstans, och det finns ju inga spärrar i Motspur. Men det tröstade inte särskilt när jag hade fått lägga ut 20 pund tidigare på kvällen. Men inget att göra åt nu. Gick och lade mig direkt när jag kom hem, var SÅ trött.
Söndag:
Vaknade nio av, gissa vad?! JO, familjen Shum! Bestämde mig för att kolla på Hollyoaks. Efter Hollyoaks blev det The Hills, Vanity Lair och sist två avsnitt av Vänner. När jag väl kom ur sängen var klockan runt tre. Jag tog ett bad och nu sitter jag här... Känner mig lagom småseg och täppt i näsan som vanligt. Och helgen är sluuut. Det är så man kan gråta. Nästa helg blir det dock inga sena kvällar och ingen utgång, har Josefine och jag bestämt. Har varit ute tre helger i rad, det börjar kännas. Har varit trött hela veckan sen förra lördagen och jag tror knappast att det blivit bättre av denna helgens eskapader.
Nu är jag trött på att skriva. Finns inte så mycket mer att tillägga ändå, tror jag. Adios.
Dagens låt: Misery Business - Paramore
Helg!
Imorgon är det ju då dags för Paramore. Satt igår och försökte lista ut enklaste/snabbaste sättet att komma till Brixton. Brukar använda mig av tfl.gov.uk som är ganska bra. Man får dock ge det en del försök, för de första alternativen är aldrig de enklaste! Man får dock upp ALLT, särskilt om man skriver in postkoderna för destinationerna. "Gå till bla bla (5 min), ta buss bla bla mot bla bla och stig av vid bla bla (14 min)" och så vidare. Den lägger dock på lite extra minuter för den säger att det tar 10 minuter att gå till Motspur Parks tågstation här hemifrån när det bara tar en 6 minuter eller så. Inte för att jag kollat sådär exakt...
Och jag känner att min bloggs läsarstatistik kommer att öka SÅ drastiskt efter att jag lagt upp det här inlägget!
Just nu står det en stooor kran och blockerar vägen bara en liten bit längre ner på gatan. Dem håller ju på och bygger ut våran grannes loft också, precis som här, men jag har ingen aning om vad de har den där kranen till... Den har varit där ganska länge nu och den för jättemycket oväsen!
Imorse kom det nya kylskåpet också, sisådär en kvart i åtta! Tur att dem inte kom och knackade på kvart i sju i allafall... Jag fattar inte vad det är med detta landet. När vi skulle få SKY-boxen fixad så kom dem och knackade på fem över sju på morgonen! Mitt i veckan, naturligtvis, men ändå. Vad är det för tider?!
Det kanske märks att jag har lite tråkigt och egentligen inget speciellt att berätta utan bara vill fördriva tiden för mitt eget nöjes skull. Varken Theo eller jag kom på något speciellt som jag skulle göra idag...
Kanske får läsa lite till? Köpte en bok på Tesco i veckan; Shopaholic and baby. Titeln är väl kanske inte den bästa men den är helt okej. Precis min typ av bok; ganska lättsmält, inte alltför allvarlig men ändå underhållande. Jag blir dock ganska irriterad på hur ytlig huvudpersonen är allt emellanåt.
Nähe, kanske dags att göra något vettigt? En frukt hade inte suttit fel heller. Tjingeling!
Dagens låt: Folding Stars - Biffy Clyro
