Malin

Hur mår ni? Jag mår faktiskt bra, trots allt. Det har hänt jättejättemycket på två ynka dagar... Får väl ta det från början så alla hänger med.

Fredag:
Runt halv ett så lämnade jag mitt kära hus får att återigen bege mig till Englandet. Och jag ville inte alls åka, som ni nog förstått. Jag blev avlämnad på tågstationen i Svågertorp och det gick ganska så bra, faktiskt. Jag försökte tänka på lördagen och Elliot Minor och då gick det lite lättare. Fick sitta och vänta i en evighet på flygplatsen eftersom jag var ganska tidig men jag underhöll mig med att lägga patiens på min iPod... Själva flygningen var inte så jättekul. Det var jättemycket luftgropar och det kändes lite allmänt obehagligt, särskilt när vi skulle landa. När vi väl hade landat så fanns det ingenstans för flygplanet att parkera så vi fick sitta i planet i en halvtimme innan det blev något ledigt. När det väl blev något ledigt och vi parkerat så tog det ytterliggare en halvtimme innan det dök upp några trappor som kunde ta oss av det jäkla planet... En timme efter att vi hade landat kunde jag äntligen gå av och inandas den förorenade London-luften. Underbart!
Jag skulle ta tunnelbanan hem och för att komma ända till Wimbledon måste man byta i Earl's court. Jag tog naturligtvis fel tåg och fick hoppa av på stationen efter, släpa väskan upp och ner för trappor till andra perrongen och sen vänta i en halvtimme på nästa tåg tillbaka... Sen kom jag äntligen rätt men vid det laget var jag helt slut och jättejättehungrig. Efter att ha bytt till tåget i Wimbledon och sedan gått en tiominuters promenad till 25 Adela Ave så var jag äntligen hemma igen. Hallelujah! Jag sov innan klockan ens slagit tio.

Lördag:
Alarmet på mobilen gick igång runt klockan nio men då hade jag redan varit vaken ett tag. Jag gick upp och duschade, åt frukost och gjorde mig iordning för att träffa Josefine i Wimbledon. Vi skulle åka in till stan ett slag, köpa lite grejer och sen kanske köa lite till Elliot Minor på kvällen. Precis innan jag skulle gå hörde jag hur det dunsade till nere i hallen som det gör när posten kommer. Jag gick ner och kollade och där låg ett misstänkt format paket till lilla mig! Jag tänkte att det kunde väl inte redan ha kommit? Men mycket riktigt! I paketet låg ett signerat exemplar av Elliot Minors debutalbum! Som inte släpps förrän på måndag (imorgon), bör tilläggas. Man kan verkligen lite på EMs nätbutik. Jag hann inte lyssna på den tyvärr eftersom jag precis skulle åka iväg.

Jag träffade Josefine som planerat och vi tog tåget in till Waterloo medan vi beklagade oss över våra värdfamiljer, ett hett samtalsämne för vår del! Vi tog tuben vidare mot Tottenham Court Road, gick på HMV där Josefine spenderade hela sin förmögenhet och jag bara kunde titta på eftersom jag var helt pank. Efter det blev det bara fönstershopping för vår del. Vi åkte till St John's Wood och gick runt lite, skönt med mindre folk, men blev attackerade av en elak regnskur innehållande hagel så vi sprang till busstationen och tog första bästa buss till Aldwych. Efter ett besök på McD's promenerade vi till Trafalgar square och satt i solen och kollade på folk. Resten av dagen spenderades med att åka buss fram och tillbaka på Oxford street i regnskurarna.

Runt klockan sex skildes vi åt och jag anlände till Astoria precis efter insläpp och kön var milslång men det gick ändå ganska fort att komma in. När jag var i stort sett framme vid dörren så gick Carrie Fletcher och en av hennes kompisar och antingen hennes pappa eller kompisens förbi för att ställa sig sist i kön. Jag mötte henne även därinne lite senare uppe på balkongen. För er som inte vet så är Carrie, Tom Fletchers lillasyster.
När jag väl kom in i lokalen så hade Furthest Drive Home redan börjat spela och publiken var helt galna... Det var mosh pits hit och mosh pits dit. Några killar, som uppenbarligen kände bandet, satt på varandras axlar, vid ett tillfälle så satt dom tre stycken ovanpå varandra! Precis bredvid mig också... Vid det laget fick jag nog och gick upp och ställde mig balkongen istället, mossig som jag är! Mitt knä är inte 100% än och jag tog inga risker plus att man ser väldigt bra där uppe. Jag lyckades få en bra plats precis vid ett staket så jag kunde luta mig mot det, plus få kanonbra bilder eftersom jag kunde stödja mig och inte få darriga bilder!

Jag tog inga bilder på varken FDH eller The Higher. Men The Higher var ganska töntiga, haha. Alla i bandet soundcheckade sina grejer själva och när det var klart kom sångaren utrusande som om han fått vänta backstage i en evighet på att dom skulle bli klara... Och han hade vita byxor. Vita! Och dom var inte tajta och snygga utan helt lösa och så hade han en stor svart slips. Stor! Jag höll på att få dåndimpen och lyssnade lite sådär halvhjärtat.
Uppe på balkongen så finns det en liten så kallad VIP-del där banden och deras inbjudna hänger före/efter att dom går på scenen så jag ägnade mer uppmärksamhet åt det än The Higher. Teddy (Elliot Minors bassist) sprang in och ut hela tiden, haha. Jag vet inte vad han höll på med... Dan (EMs trummis) stod i ett hörn med några polare och hade en öl i handen under hela The Highers framträdande. Jag såg inte till Ali (EM's keyboardist) eller Alex (gitarrist+sång) men Ed (gitarrist+sång) kom ut och gick förbi avspärrningarna rakt ut i publiken... Någon av vakterna såg ut att förklara vägen för honom för han pekade och gestikulerade och sen försvann Ed. Jag försökte hålla koll på när han kom tillbaka men blev distraherad av andra saker så efter ett tag tänkte jag att jag nog hade honom. En halvtimme senare, när The Higher fortfarande var på scen, kom han tillbaka, haha! Undra vad han gjorde...

När The Higher gått av så började det äntligen dra ihop sig! Men det tog en evighet att rigga om scenen för killarna och det var så drygt att vänta... När en av roddarna försiktigt placerad stråken till Alexs fiol framför Dans trumset så kändes det som att det snart var dags. Och mycket riktigt, ett par minuter senare släcktes lokalen ner och världens grymmaste inledning började! Jag fick den på film men kan inte riktigt förklara... Det måste upplevas! Sen sprang killarna på, total lycka! Och konserten var bättre än alla McFly-gig jag sett, tillsammans! Det säger något om hur bra det var, och vilken talang dom har i Elliot Minor... Bästa låtarna var Time After Time, The Liar Is You, Jessica, Parallel Worlds och så min favorit: Last Call To New York City. Rysningar! Dom körde också en ny låt, som aldrig spelats innan: Blinding Light. Den var sååå fin... Fick också den på film! Refrängen var misstänkt lik den lilla trudelutten i Ali Paul Dies, haha.
Alex brukar ju ta fram fiolen och köra i Jessica. När han var klar slutade alla spela, fast det var mitt i låten, och han gick fram till micken och sa "Say goodbye to the violin!" och sen slog han sönder den... Hahaha! Det blev inte så mycket kvar av den, kan jag säga. Ed slängde ut en del av den i publiken, haha. Sen tog dom bara upp låten igen där dom slutat och fortsatte.
Även Teddy visade sina skills med stråkinstrument; han spelade cello till den akustiska första halvan av The Liar Is You. Underbart! Första halvan av låten var akustisk gitarr, cello, keyboard och Alexs gitarr och sång. Dan stod vid Teddys mick och sjöng istället för bakom trummorna... Sen försvann cellon, Dan gick tillbaka till trummorna och dom brände igång andra halvan av låten! Jag rööööös!

Just nu känns det som om jag har glömt allt som hände... Har inte kollat ordentligt på alla bilder och videor än, får göra det lite senare. Vad jag kan säga är att jag tycker väldigt, väldigt synd om alla som inte var där! Det var det bästa giget jag varit på, någonsin! Elliot Minor kan sina grejer!

Idag skippar jag och Josefine London marathon. Vädret är skit och vi pallar helt enkelt inte åka in. Harry får kämpa på bäst han kan i åskan och regnskurarna! Han kommer säkert klara sig bra ändå. Ikväll, när Maria slutat jobba, ska vi gå på puben i Raynes park. Maria är tydligen stammis där, enligt ryktet. Jag har själv aldrig varit där så vi får se hur det blir. Tur jag är pank!
Nu ska jag gå och duscha, hejhopp!


Dagens låt: Last Call To New York City - Elliot Minor

:whee:

Tänk vad en felstavning kan leda till, haha...
Jag är helt uppskruvad nu! Lyssnade på Elliot Minor hela kvällen igår och det kommer bli så HELA dagen idag med, jag lovar. Särskilt vissa låtar! Fy fasiken vad jag längtar till den 12 april nu! Jag ska fanimej stå längst fram framför Alex och jag bryr mig inte ett skit om att jag måste gå upp klockan sex, eller kanske ännu tidigare, så jag kan vara där fööööörst. Tror inte jag behöver vara där kvällen innan, det är liiite extremt. Men ja, köa ska jag, så är det bara! För JAG ska vara LÄNGST FRAM! Och röja järnet!

:whee:


Dagens låt: Hugget mellan The Broken Minor och Still Figuring Out. <3